Det är faktiskt ganska jobbigt att avfallsbanta

Hur går det med bantningen? Det kan man fråga sig – och jag får den frågan från nära och kära.

Jag tycker att det går bra. Det grundar jag framför allt på den avsevärda minskningen utrymme som förpackningar tidigare upptog i köket. Jag – som inte är den som med den allra största entusiasmen ställer mig och diskar – upplever att jag känner större glädje när jag är i köket eftersom det är luftigare.

Efter en dryg månad med avfallsbantning tänker jag annorlunda när det gäller förpackningar. Jag ser plastpåsar, kartonger och engångsartiklar överallt. Det är i och för sig inte konstigt – de är ju överallt eftersom vi konsumerar dem så mycket. Jag är glad över att ha fått upp ögonen för dem.

Sammanfattningsvis skulle jag kunna säga att de största vinsterna hittills är:
– Ekonomi. Jag tänker på vad jag ska äta långsiktigt och storhandlar det mesta. Spontanhandlar numer inte saker som färdigmat i charkdisken pga plastförpackningar.
– Plats: Jag ser oceaner av utrymme växa fram i hemmet det kommande året. När schampoflaskor, deodoranter, sminkrengöringsmedel, rakhyvlar, matkartonger och plastpåsar med fryst broccoli rensats ut varefter blir det mer plats för mig själv!

Vad funkar inte så bra?
– Det är faktiskt ganska jobbigt att ställa om. Det är så grymt mycket lättare för hjärnan att köpa snabbmaten eller kaffet och mackan på avhämtning än att inte göra det. Jag märker att jag ofta gjort de snabba besluten som någon slags belöning och känner mig numer ofta besviken. Jag vill ju ha belöning!! Det här kanske andra också känner igen sig i.

Dessutom tvivlar jag allt som oftast. Belöningen kanske borde vara att jag känner att jag gör nytta för klimatet? Men jag vet inte hur stor nytta jag egentligen gör. Har läst att tygpåsar som ersättning för plast inte gör särskilt stor skillnad… att de små vardagsbesluten är att gå på myggor när man borde gå på kamelerna. Det gör mig lite nerslagen. Försöker dock tänka i termer som “det går att ha två spår i huvudet samtidigt” och “med den logiken borde jag inte gå och rösta i valet heller”. Vi behöver allas röster – vi måste jobba med både myggor och kameler.

PS: Med kameler menar alltså folk företag, industrier, stater.

Bara att kämpa på.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *